Candy är snäll och rar tjej som jag själv fött upp. Hennes mamma Clara var världens snällaste, och det var verkligen något som Candy fick också. Hon har aldrig någonsin varit dum, hon accepterar allt den här tjejen!

 

Något som är väldigt speciellt med Candy är att hon pratar, så fort man lyfter upp henne så pratar hon. Vilket är väldigt roligt, eftersom jag aldrig har haft en kanin som pratar förutom hon.

 

Candy har aldrig fått någon egen kull, men eftersom hon har haft kullar runt om kring sig innan så tror hon ibland att hon har bebisar. Hon boar och gör i ordning, hon matar säkert och tar hand om ungarna också men hon har ju aldrig några riktiga. Varför hon aldrig fått någon egen kull kan jag inte svara på, för det är väldigt synd att Claras blod kommer försvinna när Candy går bort.

 

Jag har länge sagt att Candy är min sista kanin, men det återstår att se. Jag tycker väldigt mycket om denna kanin, och jag ska verkligen ta vara på tiden som vi har kvar. Än hoppas jag att det är många år kvar, men man vet ju aldrig.

 

Candy blir 6 år i sommar, och hon var den första kullen som jag tog. Hennes mamma var en svartbrokad Hermelinkanin, och hennes pappa en Chinchillafärgad Lejonhuvadkanin. Kombinationen blev riktigt bra, och ska jag ha någon mer kanin så ska jag absolut ha en hermelin eller en holländsk.

Fler bilder kommer!